Falu Barmark
“Hej på er familjen Exxa! Jag är en singeltjej på 26 år och köpte min första husky för några veckor sedan, hon är idag snart 3 månader. Vi bor i lägenhet i en ganska stor stad och jag jobbar på en pizzeria som ligger i byggnaden jämte min lägenhetsbyggnad. Jag har än så länge med min valp som ligger i en bur på kontoret medan jag jobbar men jag får inte ha med henne tills hon blivit stor enligt chefen. Så nu undrar jag hur jag ska må bra av att lämna henne ensam hemma sen? Jag kommer ju självklart gå ut med henne på mina raster men så fort jag lämnar henne så mår jag dåligt. När går det över? Jag mår jättedåligt av detta och har rejäl separationsångest för min egen del. Snälla kan du hjälpa? Kram Johanna.”
Svar: Hej Johanna! Jösses, du väljer då också rätt person att fråga, jag är drottningen av oro. 
Jag kommer så väl ihåg första gången jag lämnade Exxa själv, jag gick då ner i trappuppgången och väntade några minuter för att ensamhetsträna henne och satt i trappan och mådde skit, särskilt när jag hörde hur hon skrek. Första gången som jag och min dåvarande sambo gick på bio sedan vi köpt Exxa hade jag ångest genom hela filmen och föreställde mig att hon skulle ligga död på hallgolvet när vi kom hem, haha. För att inte tala om när vi åkte utomlands och våra familjer gemensamt skulle passa Exxa, då ringde jag hem flera gånger om dagen och fick en mobilräkning på flera tusen kronor… Jag vet precis hur det känns!
En liiiiiten Exxilutt.
Jag tror att problemet ligger mest hos oss själva, vi älskar våra små pluttar så mycket och oroar oss ständigt, tror det blir en slags mamma-barn-grej. Har vänner som t ex berättade att när de fick barn så vågade de inte sova på flera veckor eftersom de var rädda att barnet skulle kvävas under natten av en filt eller en kudde (känns också igen för övrigt). Men jag tror att det är viktigt att komma ihåg att en hund inte är ett barn. Exxa är min bebis - absolut! - men hon är inte mitt barn. Hundar har sina instinkter och är ruskigt bra på att överleva i de mest otroliga situationer så nog ska de klara sig själva hemma i en lägenhet några timmar.
Tugg tugg…
Det man kan göra är att se till att det inte finns något som hunden kan skada sig på när man själv inte är där. Ha inga sladdar framme utan stoppa in dem i något ikearör eller göm dem, plocka upp allt från golvet som en liten valpmun vill bita i, se till att det finns mat och vatten, att alla leksaker är säkra och inte lämnar ett spår med små plastsaker efter att valpen har bitit sönder den, stäng av alla apparater utifall att det skulle börja åska så att blixten inte slår ner, köp ett optiskt brandlarm, be dina grannar ringa dig om de hör något ovanligt ljud från ditt hem… mer än så kan man inte göra (vad jag kommer på nu iaf).
Det viktigaste är att man har den känslan när man sätter nyckeln i låset och lämnar hunden, att man har gjort allt man kan för att hunden ska ha det bra och inte skada sig. Har man den känslan så släpper oron tycker jag.
Sedan är det självklart en tidsfråga, jag har mycket lättare för att lämna Exxa nu än vad jag hade när hon var valp. Man vänjer sig och oron sjunker sakta men säkert undan. Visst saknar jag henne när jag är ifrån henne, tänker på henne, undrar hur hon har det och längtar hem till henne - men jag sitter inte och har ångest och ont i magen som jag hade i början. Tro mig, det kommer att bli lättare!
Sedan kan jag villigt erkänna att jag har ångest över den dagen då Exxa ska börja bo ute i en hundgård om dagarna. Tänk om hon blir stucken av en geting i munnen och den svullnar upp så som den gjorde en gång när hon var liten och knappt kunde andas? Tänk om hon blir biten av en orm? Tänk om någon sabotör släpper ut henne och hon sticker iväg och aldrig mer kommer hem? Tänk om hon blir stulen? Ja, du hör ju… Får bli övervakningskameror hemma hos oss tror jag!
När jag får frågor om mig själv så blir jag alltid lika perplex och svarar sällan på just såna frågor. Samtidigt kan jag förstå att man blir nyfiken på en person vars blogg man regelbundet följer, jag fungerar likadant själv.
Dock ska jag vara lite tråkig och säga att jag är emot att vara personlig på nätet. För mig är det helt otroligt vad vissa både skriver och visar upp i sina bloggar, på facebook osv. Folk gör som de vill men JAG är väldigt försiktig med sånt, just för att jag anser att mitt privatliv är just det - privat. Jag kommer aldrig skriva på facebook vem jag är tillsammans med eller liknande saker just för att jag tänker att jag vet vad som händer i mitt liv, min familj och närmsta vänner vet och det räcker, varför måste alla andra veta också? Därför skriver jag kanske lite kryptiskt ibland, deal with it!
T ex så har jag flera ggr det senaste fått frågan om jag är gravid av bloggläsare. Jag tar inte illa upp av såna frågor, tvärtom så är det jättekul när ni tar kontakt, men jag skulle aldrig besvara den frågan i bloggen just för att det är för privat. Någonstans måste man ju ändå dra gränsen känner jag.
Jag respekterar folk som törs vara öppna på internet och dela med sig av sina innersta tankar, drömmar och alla vardagshändelser som sker i deras liv - men jag är inte sån själv.
Samtidigt förstår jag att man måste kompromissa lite så era lite “lättare” frågor kan jag gärna svara på.
Är du lycklig och nöjd med ditt liv?
Svar: Det är jag verkligen. Jag är väldigt lycklig
Vad gör du om dagarna?
Svar: Oj, mitt jobb är svårt att förklara men jag ger det ett försök. Kort sagt så ansvarar jag och min kollega Johan för fältverksamheten (dvs förebyggande arbete) på ungdomsavdelningen som ligger under socialförvaltningen. Vi jobbar alltså med ungdomar och deras föräldrar. Det är ett väldigt roligt, utmanande och omväxlande jobb och jag stortrivs med både arbetet och mina kollegor, även om det också är krävande.
Vart bor ni?
Svar: Vi bor än så länge i Götene men letar annat boende för fullt.
Varför tränar ni agility men inte tävlar?
Svar: Bra fråga och det finns flera svar på den. Mitt största skäl är egentligen tid, jag har verkligen fullt upp hela tiden med jobbet, hemmaliv, med Exxas träning, fotouppdrag osv. Det är sällan jag har helger där jag inte gör något alls.
Dessutom är jag inte en tävlingsmänniska, särskilt inte när det gäller agility eftersom det är mitt fel om det går dåligt, inte Exxas. Hon kan hindren, vända på en femöring, samla sig på en sekund - det jag är som brister när saker går fel, oftast för att jag är så nervös att hjärnan låser sig och det känns som att jag ska kräkas.
Jag har även gjort ett aktivt val att hellre satsa på draget och dragträningen och många agilitytävlingar har krockat med dragtävlingar. Men jag hade gärna velat tävla mer (och förhoppningsvis bli bättre på det utan att kräkas före och efter, haha) och jag hoppas att våren kommer bli bra även på det området.
Får jag ta en bild från din sida och använda som länkbild till din blogg?
Svar: Absolut så länge som reglerna för copyright följs.
Lånar du ut bilder till andra hundsidor, stallet.se osv?
Svar: Absolut inte. Det är bara jag som har copyright till mina bilder.
Hur går man till väga om man vill bli fotad av dig?
Svar: Maila mig
Vem är människan bakom Exxa?
Svar: Mångfacetterad. Oftast glad och positiv men dippar jag så dippar jag rejält. Brutalt ärlig oavsett vad folk tycker om det. Principfast. Överdrivet snäll. Känslomänniska men strategiker samtidigt. Älskar Exxilutt och mina nära och kära till vanvett. Kräsen när det gäller det mesta. En drömmare. Lätt till tårar, lätt till skratt. Omtänksam (inbillar jag mig iaf). Väldigt sarkastisk humor som inte alla fattar. Ambitiös oavsett vad jag gör. Bok och film-älskare. Sinne för det dramatiska som slott, borgar, mörker, snö och kontraster. Har nästan alltid en kamera i handen. Envis. Vill alltid vara bäst på allt oavsett om jag kan det eller inte. Kass på att laga mat. God lyssnare. Eftertänksam och försiktig (vilket gör att vissa saker kan ta för eeeeeevigt) men spontan och galen samtidigt. The list goes on and on men där har ni en liten bild iaf.
När jag tänkte på den här frågan så insåg jag att det finns en tanke som är extremt viktig att ha med sig. Människor förändras baserat på vad som händer i deras liv. Ibland till det bättre, ibland till det sämre. Ibland tappar man bort sig själv och ibland hittar man tillbaka till sig själv efter en lång lång tid. Det sista är väldigt sant när det gäller mig.
Människor som kände mig för två år sedan känner mig inte idag. Människor som kände mig för ett år sedan känner mig inte idag. Jag har förändrats väldigt mycket under dessa år och jag känner att kämpar man för att bli en bättre människa så lyckas man också. Idag tycker jag verkligen om mig själv och är stolt över den jag är - en känsla som jag unnar alla!
Luttisen slappar i soffan.
Ska du starta kennel? 
Svar: Det är tanken. Kennel och uppfödning är dock inte nödvändigtvis samma sak. I princip alla huskyägare som jag känner som är aktiva har kennelnamn pga billigare försäkring och billigare foder. Det är dessutom skönt att ha ett namn till sin hemsida, att trycka upp på jacka osv osv. Uppfödning ligger jag dock lågt med.
Blir du inte irriterad när folk härmar din blogg, din bloggbeskrivning på topblog-list, Exxas namn ochsåvidare? Jag skulle bli skitsur.
Svar: Äh! Imitation är den bästa formen av smicker för då vet man ju att man har något som någon annan önskar att de hade. Jag bryr mig inte.
Guuuuuuuuuuu så söt! Ska du ta valpar efter henne? Jag är intresserad, maila mig =)
Svar: Haha ja, denna eviga fråga… Det är möjligt att det blir en kull i framtiden. Är alla som är intresserade idag fortfarande intresserade då så är alla valpar sålda redan vilket ju såklart är jättekul.
Vi tar det då om det blir en sådan situation, först får man ju se hur många det blir och hur många man vill behålla själv. Sedan ska man hitta bra, aktiva köpare, annars kan det kvitta. Ser du valpisar i bloggen kan du höra av dig igen så ska vi se om du passerar igenom mitt nålsöga. 
Söta Exxa!
Hur gör man för att få en hund gosig som Exxa? Det låter så mysigt att ha det så som ni har när ni ser på film etc.
Svar: Bra fråga, jag har ingen aning. Jag tror att hundar är precis som människor, alla har olika personligheter. Jag har inte gjort något med Exxa, mer än att låta henne komma på så gott det är att mysa genom att t ex klia magen eller smeka öronen som hon älskar. Så det får bli mitt tips - exponering!
Hur börjar man med barmarkdrag?
Svar: Oj vilken stor och komplicerad fråga! Väldigt kort: skaffa rätt utrustning dvs sele, midjebälte och draglina. Låt hunden dra något t ex flaska med sand/vatten, däck, kätting, cykel, kickbike och beröm när den gör rätt. Märker du att den tycker att det är kul är det bara att köra på, förslagsvis med hjälp av någon annan person eller kanske t o m ett annat spann om du har det i närheten.
Glöm inte att träna in kommandon som stanna, höger, vänster, vänd om osv. Många fler tips finns under fliken “läsarfrågor”.
Är Exxa så perfekt som hon verkar eller har hon dåliga sidor oxå?
Svar: Haha hon är nästintill perfekt! Skämt å sido, hon är en underbar hund. Jag kan liksom inte hitta på negativa saker om henne för att tillfredsställa andra. Men självklart har hon dåliga sidor, som alla andra djur och människor har. Hon är jävligt bortskämd och hon vill ha det så. Slutar man klia henne på magen t ex får man först en morrande varning. Sedan åker sötansiktet på samtidigt som hon viftar på svansen. Funkar inte det skäller hon till och hjälper inte det heller får man två hårda baktassar i sidan. Det blev dagispersonalen varse om hennes första dag där…
Hon har också en stark vilja på gott och ont, vill hon inte göra något eller ha det på ett visst sätt så talar hon om det. Högt.
Hon är även alldeles för social, hon ska hälsa på allt och alla och blir pottsur om hon inte får, då blänger hon på mig med onda ögat.
Så - där har du det negativa!
Min pluttepuss!
Du har skrivit att du drar med kätting, jag fattar inte? Hur gör man det?
Svar: Sorry, jag kanske har varit lite otydlig, my bad. Min kätting har jag köpt på jula, den ser ut som en väldigt stor kedja och finns i olika tyngder. Min är den tyngsta som fanns.
Det finns säkert en mängd sätt att dra med kätting och jag vet inte om det finns några rätt och fel egentligen, alla gör väl på det sättet som passar dem. Jag gör så här: jag fäster en draglina mellan Exxa och kättingen, sedan fäster jag en annan draglina mellan Exxa och mig, sedan är det bara att hoppa upp på cykeln och köra. Det man får tänka på är att inte cykla på kättingen eller draglinan som den sitter i. Vill man dra långsamt kan man skippa cykeln och gå en promenad med hunden i koppel medan hunden drar kättingen, det gjorde vi senast igår eftersom hela Götene var en stor isgata. Kättingen låter en hel del mot backen så har man en hund som är rädd för ljud bakom sig får man nog träna lite på det först. Exxa bryr sig som tur är inte.
Hur går det med nya hemsidan? =P
Svar: Det går sådär, jag sitter och pillar när jag hinner. Den största bromsklossen just nu är att jag inte vet vad jag ska kalla sidan. Grunnar på kennelnamn och har två favoriter just nu men vet inte hur jag ska göra… Ev får den heta exxa.se ett tag till eftersom jag ganska nyligen betalade domänräkningen, då har jag lite tid att bestämma mig också.
Hej! Jag undrar hur man motiverar en parning? Jag har en tik som jag vill ta valpar efter och redan nu snackar folk i rasklubben och parningen är inte ens gjord än. Känns väldigt tråkigt, särskilt som jag har fått höra bakom ryggen att jag inte kommer bli av med några valpar Hur motiverar jag detta för andra? Hur hade du gjort? Häls. Linnéa.
Svar: Hej Linnéa!
Den viktigaste personen du ska motivera detta för är dig själv! Skaffa valpar är inget som man gör i en handvändning, precis som att man som människa inte skaffar barn på ren impuls bara för att man vill bli mamma. Nu vet jag inte om du har barn men jag tycker att det är en ganska bra jämförelse eftersom det är nya liv som vi pratar om.
Jag tycker att du först och främst ska ta dig en funderare på varför du vill ta valpar efter din tik, vad tror du att din tik kan erbjuda din ras avel? Det räcker inte med att en hund är snäll och söt, det är de flesta. Är din hund duktig på något i jämförelse med andra hundar, hur är hon i temperamentet, är hon korrekt byggd, har du en matchande hane osv? Det är viktiga frågor att ställa sig själv!
Känner du att du fattat rätt beslut genom att avla så är det egentligen skit samma vad andra tycker. Har du inte en megastor superkänd kennel så är det förmodligen “vanliga personer” som kommer att köpa valpar av dig så vad spelar det då för roll vad andra inom din rasklubb och liknande tycker? Det kommer alltid finnas människor som tycker att du gör fel - precis som att du förmodligen någon gång har kritiserat någon annans beslut. Man tenderar ju att tillåta misstag och felaktiga beslut av sig själv men inte av andra av någon konstig anledning…
Jag känner inte att jag skulle ha några problem att motivera en framtida parning när det gäller Exxa. Min skulle väl låta ungefär så här:
–Hon har ett supertrevligt temperament, både mot andra hundar, andra djur och mot människor.
–Hon är korrekt byggd med superfint vägvinnande steg, den enda negativa kritiken vi någonsin har fått har varit att hon har varit för tunn och behövt bli större (Det är inte längre ett problem då Exxa har blivit större, både tjockare och bredare, hon väger i dagsläget 19 kg. Just nu är det bara en fin vinterpäls som saknas då hon är ganska urfälld på sina ställen).
–Hon är en väldigt duktig draghund, lyder kommandon klockrent och har en arbetsmoral som heter duga som hon även har visat i flertal barmarkstävlingar.
–Hon är otroligt duktig på agility och har även talang gällande lydnad och spår.
–Hon har fina linjer i stamtavlan, mest Anadyr men även Seppala.
I mina ögon skulle hon helt klart vara en fin och lämplig avelstik där eventuella valpar förhoppningsvis skulle ärva hennes personlighet och talanger. Sen vet man aldrig, avel är som rysk roulette men så är det för alla.
Jag skulle förmodligen välja att behålla Exxas valpar eftersom jag tror på henne så pass mycket att jag vill satsa på hennes avkomma men sen beror det ju lite på, skulle hon få 10 valpar så kanske man får tänka om. Men jag är inte nervös för det eftersom det finns folk i vår närhet som redan nu uttryckt önskan om en Exxa-valp och även en och annan seriös bloggläsare som är sugen – men det är alltid en risk man tar, att det är svårt att hitta köpare och det bör man ju vara införstådd med. Fast det är ju inget problem om man tror på sin egen avel.
Så känner du att du har mycket goda skäl till parning, att du hittat en lika fin hane, att du avlar av rätt skäl (dvs inte pga pengar eller ”söt-syndromet” och att du har support, pengar och tid – så låt inte folks snack hindra dig. Jag skulle varken uppmana eller avråda någon från att avla, det får ligga på var och ens samvete. Den enda som har rätt att hindra dig är du själv.
Exxa 5-8 veckor. Foto: Sofia Ericsson.
Vilken kamerautrustning skulle du rekommendera till en person som vill kunna ta lika fina bilder som proffsen?
Svar: Tyvärr så sitter det bara inte i utrustningen utan i personen som håller kameran. Självklart spelar utrustningen roll, ju bättre utrustning du har, desto mindre efterarbete krävs men samtidigt måste du kunna använda din kamera. På proffskamerorna finns det inga snabbprogram, det är manuellt foto som gäller och det är svårt. Jag har fotat helmanuellt i ca 1 år och jag fattar fortfarande fel beslut ibland som påverkar mina bilder. Så för att ta lika fina bilder som proffsen så måste du bli ett proffs. Alla kan ta en bra bild, alla kan ta en fantastisk bild.
En fotograf tar fantastiska bilder om och om igen. Kan man inte det så är man ingen fotograf, då är man bara en person med en för dyr kamera.
En bild tagen med en liten kompaktkamera.
Hur ofta fotar du?
Svar: Det är lite olika men oftast några gånger i veckan.
Skulle du vilja jobba med foto på heltid?
Svar: Svår fråga… Jag älskar att fotografera, ju mer jag fotar, desto roligare blir det. Men jag älskar psykologi också och har lagt ner 5½ år på mina utbildningar så jag är inte villig att ge upp det heller. Dessutom har jag ett behov av att veta att hur många tusenlappar som åker in på kontot varje månad, det vet man inte som fotograf. Så nej, jag vill ha en kombination, det passar mig bäst som person.
Ännu en kompaktkamerabild.
Du har så många fina porträtt av Exxa, hur bär du dig åt? Så fort jag ska ta kort på mina hundar så går det åt helvete!! Den ena går bara iväg och den andra ser jättejättejätteledsen ut. Det är inte kul att ta kort på dem när det blir så där.
Svar: Först och främst, tack! Din stackare, jag förstår att du inte tycker det är kul att fota dina hundar när det blir så där. Mitt råd är att gå ut med hundarna som om du vore on a mission så att säga, ni ska bara vara ute för att fota och inget annat. Se därför till att hundarna är rastade innan och om de är hundar med mycket energi kan du också testa att leka med dem innan så att de är lite slöa. Förbered med godis innan också som du kan använda som belöning och var redo med kameran, dvs att den är på, att rätt objektiv är på, att den är inställd korrekt (såvida du inte använder auto eller något snabbprogram). Hitta en fin bakgrund, sätt hunden eller hundarna ner, be dem stanna och sedan plåtar du fort som attan! Tycker du att det är svårt så ha med dig din partner eller en vän som kan hjälpa dig.
Exxa är fotoskadad brukar jag säga, stackarn måste väl vara Sveriges mest välfotograferade hund vid det här laget… Så fort jag plockar upp kameran posar hon, det är inget jag direkt har lärt henne faktiskt och det kan vara irriterande ibland om man vill ha ögonblickbilder, då gäller det att smyga fram kameran utan att hon märker det. Det enda som jag kan säga att jag har gjort är väl att jag har varit noga med att berömma henne när hon suttit stilla framför kameran, hon älskar beröm och blir jätteglad över ett ljust och glatt “braaaaaaa” eller “duktig tjej”. Så sammanfattningsvis; förbered dig, ta hjälp av någon och ge hundarna beröm i mängder.
En smygbild på Exxilutt.
Hur mycket redigerar du en bild?
Svar: Det beror helt på vad jag fotar och vad jag är ute efter för känsla. Djurbilder redigerar jag så lite som möjligt, skärpan är det enda som jag brukar fixa på såna bilder, dels för att djur sällan är helt stilla = lite oskärpa och dels för att mitt bästa objektiv inte fokuserar tillräckligt snabbt = mer oskärpa. Dock ska man passa sig för att greja med skärpan över hela bilden, det skapar brus och blir ofta ganska fult om man inte vet vad man gör. Jag använder bara skärpa på vissa områden när jag redigerar, det ser mycket mer naturligt ut och blir bättre. Det finns inget fulare än en sönderredigerad bild…
Är du nöjd med alla bilder som du lägger upp här?
Svar: Haha verkligen inte!! Jag känner aldrig den pressen i Exxas blogg, detta är hennes blogg och ska visa hennes vardag. Oftast har jag inte ens med mig min stora kamera när vi är iväg på grejer då den är stor, tung och i vägen, bilderna från min kompaktkamera får duga ibland även om de inte blir riktigt lika bra som med den stora kameran. Jag tror att ni läsare tycker det är bättre med en bild oavsett “snygghet” än ingen bild alls (?)
Den vackraste hunden i världen!
Hur länge har du fotograferat?
Svar: Jag har egentligen fotat sedan jag var liten, vi har flera fotografer i släkten så kanske ligger det lite i blodet. Dock låg mitt intresse på is i många år och det var fotograf Frida som tyvärr inte längre finns hos oss här på jorden längre som verkligen inspirerade mig att börja igen. Jag skaffade en systemkamera 2009 och har sedan gått kurser för flera kända fotografer som sedan har lett till diverse samarbeten vilket jag är såå tacksam över! Jag har fotograferat “på allvar” (dvs på uppdrag) i ca 1½ år.
Jag är ingen hundmänniska men kikar in här ibland för att se fina foton. Du är verkligen duktig! Vad har du för kamera & objektiv?
Svar: Tack! Jag har just nu en Nikon D60 med två objektiv till, ett normalzoom och ett telezoom. Dock är min drömkamera tillsammans med ett porträttobjektiv, ett teleobjektiv och ett macroobjektiv på väg hem till mig! Wiiihoo!
TACK för alla roliga frågor!! Det finns fler frågor och svar under fliken “läsarfrågor” i vänsterspalten.
Berätta fem saker om dig och fem saker om Exxa som du inte tror att vi läsare vet om?
Svar: Det här med Exxa blir svårt, ni som följt bloggen ett tag vet ju allt om henne… Men jag försöker!
1. Exxa är vit. Väldigt vit. Många tror att hennes färger är redigerade i photoshop men hon är faktiskt extremt vit, skulle tippa på att hon är ljusast av alla sina syskon (?).
2. Exxa lär sig nya ord under loppet av fem minuter, det är nästan läskigt. Hon kan t ex namnen på alla hennes 80 000 leksaker och hon tar aldrig fel. Ber jag henne att hämta kossan så är det kossan hon kommer med.
3. Exxa älskar att titta på tvprogrammet “So you think you can dance”. Hon ligger helt klistrad i soffan och följer dansarna med blicken. Jag vet inte vad det beror på, om det är rörelserna, musiken, färgerna eller kanske en kombination. Riktigt kul är det iaf.
4. Exxa avskyr valpar. Hon tycker de är jobbiga och äckliga, hennes systersöner har varit här några gånger och det har inte varit poppis kan jag säga… Jag vet inte hur det ska gå den dagen som det flyttar in en ny liten plutta hos oss. Förhoppningsvis vänjer hon sig.
5. Exxa har en lustig liten matceremoni som hon alltid gör. När hon får mat, oavsett om det är torrfoder eller färskfoder, så tar hon en liten bit i munnen, går ut från köket, traskar ut i vardagsrummet, lägger sig på mattan under matsalsbordet och äter upp den lilla biten. Sedan går hon tillbaka till köket och äter upp resten över matskålen. Jag har ingen aning om varför. Om någon har en teori får ni gärna berätta den för mig för jag har undrat över detta många gånger!
Älsklingsvovven.
Läsarna vet ju typ ingenting om mig så det blir enkelt.
Svar: Jag är utbildad socialpsykolog och kognitiv beteendeterapeut.
Vad jobbar du med?
Svar: Jag har en fast anställning hos Socialförvaltningen och arbetar förebyggande med ungdomar som går på högstadiet.
Hur gammal är du?
Svar: 27 år.
Är du lycklig?
Svar: Det är jag verkligen!
Hur är du som person?
Svar: Mångfacetterad och därför svår att förstå sig på samtidigt som jag är enkel. Jag är trygg i mig själv men kan gå vilse rejält i livet ändå. Jag älskar folk men hatar folksamlingar. Jag är en känslomänniska ut i fingerspetsarna samtidigt som jag är självbehärskad och strategisk. Jag är varm som person och älskar min partner, min familj och mina vänner men jag kan vara iskall och stenhård om någon sårar mig eller gör mig besviken. Jag är rastlös med lugn. Jag tycker inte om gräl men har inga problem med att bråka. Jag är en god lyssnare samtidigt som jag kan prata öronen av dig. Förvirrad? Hela jag är en enda paradox. Det finns många som tror att de känner mig men det gör de inte… Jag är inte samma person nu som för t ex två år sedan. En personlighet är inte statisk, den ändras hela livet. Men en sak som aldrig kommer ändras är hur mycket jag älskar mina nära och kära och jag skulle göra allt för dem. Precis allt.
Svar: Jag har många. Ett citat som de flesta nog kan identifiera sig med är: “Du vet inte hur stark du är innan du inte har något annat val än att vara stark.”
Torsdag kväll blev söndag eftersom jag har kräkts som en kalv och brutit två tår till (!!). Detta har inte varit min vecka… Men nu kommer frågorna och svaren del 1, enjoy!
Jag undrar vad du har för planer för resten av året? Dragtävlingar?
Svar: Kort sagt så kan man säga att planerna för hösten består av några barmarkstävlingar + SM i barmark, några agilitytävlingar och sedan åka upp till snön och testa på det.
En Exxa i fin dragform.
Hur går agilityn, ska ni ställa upp i några tävlingar nu när hösttävlingarna drar igång efter sommaruppehållet?
Svar: Agilityn går både bra och dåligt, Exxa är superduktig och älskar att träna agility men då jag har tre (!!) brutna tår så är det lite kämpigt just nu eftersom det gör ganska ont att springa. Jag kommer nog ändå försöka ställa upp i några tävlingar bara för att få tävlingsvana, så såg planen ut öven förra hösten men eftersom Exxa hade feber från och till så skrotades de planerna. Det är ju lättare att påverka sin egen hälsa än hundens.
Exxa tränar agility.
Hur mycket vinnarskalle har du? Vi vet alla att Exxa har :o) Satsar du på att vinna när du tävlar? Det verkar väldigt olika det där men alla vill väl vinna egentligen?
Svar: Ytterst liten, haha. Självklart är det kul att vinna men det är inte mitt mål, jag vill ha roligt med Exxa och det är det viktigaste. Dessutom har jag så dåliga tävlingsnerver, jag kräks och skakar och kallsvettas om vartannat. Jag vet egentligen inte varför, det var likadant när jag var tonåring och tävlade i hästhoppning. Förhoppningsvis är det något som går över med tiden! Tills dess får nog Exxas vinnarskalle räcka till oss båda.
Hur tänker du/ni inför en hund till/en valp till? Inte nämt något om det på ett tag vad jag har sett…?
Svar: Det stämmer bra, detta är ett lite känsligt ämne. Kort sagt så kan man säga så här; självklart hade vi gärna sett en liten valpis här hemma men det finns en tid och en plats för allt och vi är inte där än. Det ska hittas hus, vi har en New York resa inplanerad till senhösten/vintern men dessa saker är ju överbyggbara så att säga. Ska jag bara prata för mig själv personligen så vill jag kunna satsa på min karriär just nu utan att ha dåligt samvete och det är inte något som jag vill kompromissa med för tillfället. Jag är inte en sådan person som samlar på mig massa hundar och sedan inte har tid att ta hand om dem och träna dem. Exxa och jag tränar ju både drag, spår, viltspår, lydnad och agility tillsammans - det tar tid!! Och jag vill även kunna göra det med nästa hund. Jag är övertygad om att det kommer en valp men inte i år. Vi får se hur vår situation ser ut nästa år. Dessutom krävs det ju att hitta en parning som man gillar, att det blir valpar till salu och att vi hittar en plutt som vi klickar med. Det går ju inte bara att beställa en som sedan levereras några dagar senare som en tröja, haha.
Tiras och Nelwyn.
Exxa som valp.
Dem bästa sakerna o sämsta sakerna med Exxa? ^^
Svar: Vi börjar med de sämsta sakerna; 1. Hon äter dåligt under perioder då hon inte tränar så mycket, dvs våren och sommaren. 2. Hon är kräsen. 3. Hon har en stark vilja och visar när hon inte är nöjd. That´s it. Det finns inget mer negativt att säga.
De bästa sakerna… Jag skulle kunna skriva en uppsats om det där utan att lyckas göra henne rättvisa. Hon vet vad jag känner och tänker. Hon är inte en hund utan en liten människa på fyra ben. Hon är det snällaste som finns. Ser vi på film ska hon vara med, ligga på min mage och få sina öron kliade. Hon vill alltid vara med, alltid vakta sin flock. Jag älskar när hon pratar, högt, länge och med en oslagbar timing. Hon är så omhändertagande, när jag gråter slickar hon bort mina tårar och ser olycklig ut. Jag skrattar åt henne varje dag. Hon finns alltid där, som en bästa vän ska. Hon gör alltid sitt bästa, även om oddsen är emot henne. Skulle jag be henne om det skulle hon knäcka sig själv för min skull. Hon tycker om allt och alla men hon har integritet samtidigt. Hon är rolig, det låter kanske konstigt att säga att en hund har humor men det har hon verkligen. Hon vill så gärna vara sin flock till lags men hon har även sin stolthet. Jag älskar det faktum att hon har en sådan stark personlighet och karisma, ingen kan missa henne. Jag vet inte, Exxa är… Exxa. Söt. Snäll. Stark. Vacker. Underbar. BÄST.
Exxingen.
Jag skulle vilja köpa en husky. Kan jag göra det av dig? Har Exxa några valpar? Jag såg några på bilder längre ner…… Är dom till salu? Det finns många huskyhundar på blocket också, är det säkert att köpa hund därifrån?
Svar: Du kan inte köpa en husky av mig, jag har bara Exxa och hon är inte till salu för alla pengar i världen. Hon har inga valpar, de som du såg på bilderna är Exxas systersöner och de tillhör min f.d pojkvän. Jag tror inte att de är till salu heller, haha. Klart att man kan köpa en hund från Blocket men då ska man vara säker på sin sak. Där finns seriösa uppfödare som lägger upp annonser men de övriga 90% är såna som avlar för pengar och som inte har en aning om vad de sysslar med vilket kan leda till hundar med sjukdomar och personlighetsproblem. Jag tycker först att du ska ta dig en funderare på varför du vill ha en husky. Du kan även klicka på fliken “läsarfrågor” och läsa igenom den informationen som finns där om att köpa husky. Sedan föreslår jag att du tar kontakt med någon kunnig inom rasen, dvs någon som har hållt på i MÅNGA år, t ex Annika som har Igais Tassar eller Ylwa som har Snowstreams. Det de inte vet om rasen är inte värt att veta skulle jag vilja påstå.
Tiras & Nelwyn, förmodligen inte till salu, haha.
Visst är detta den vackraste bilden på Exxa ever? Hahaha… Av fotograf Frida.
Då flera av er har frågat efter en frågestund så tänkte jag nu göra slag i saken. Fråga på, jag ska försöka svara på allt inom rimliga gränser, ni vet säkert vad jag menar Skicka en kommentar, ett mail eller mess på facebook så sätter jag sedan ihop alla frågor och svar i ett enskilt inlägg på torsdag kväll, blir det bra?
Stor höstkram till alla fina läsare!
(Känner ni kylan? Känner ni vinden? Känner ni doften? Underbart!!)
Hej! Jag älskar Exxa, är här inne typ jämt och vill skaffa en sibbe. Skulle du kunna tänka dig att sälja en Exxa valp till en trogen bloggläsare?? Kram
Ja men bara till trogna läsare! Haha skämt å sido, blir det någonsin Exxa-valpar så skulle jag kunna tänka mig att sälja till läsare, så länge som jag är övertygad om att personen vet vad han/hon ger sig in på och att personen kommer aktivera valpen på rätt sätt. Sen beror det ju såklart på hur många valpar det skulle bli, sånt vet man ju aldrig. Men ja, om den dagen kommer så är det bara att höra av sig.
Är Exxa lika snäll som hon ser ut att vara?
Exxa är fruktansvärt snäll! Hon kommer överens med alla; barn fullständigt älskar hon, andra hundar har det aldrig varit något problem med och hon är väldigt vänlig och social även mot främlingar. Jag kunde inte fått en hund med bättre temperament! Med det sagt så vill jag påpeka att Exxa på intet sätt är mjäkig, hon är egensinnig och har en egen vilja som hon låter oss få veta om - högt!
Ey! Är det inte dags att uppdatera sidan lite? Vilka aktiviteter är inplanerade i år?
Hehe jo… *oups* Jag ska göra det någon dag, jag lovar. Aktiviteter vet jag inte än, förutom de vanliga utställningarna förstås men jag tror att många frågetecken om framtida resor och tävlingar kommer att rätas ut under de kommande veckorna. Sen fylls ju events på med tiden… Men jag fattar piken.
Hej! Du fotar asabra! Hur har du lärt dig det? Kan du fota mig och mina hundar någon gång? Får man träffa Exxa samtidigt då?
Tack så mycket! Jag är väl ganska självlärd, min avlida vän Frida fick mig att inse att jag kunde fotografera och sen har jag övat och övat samt gått kurser för kända fotografer. Jag tror att alla kan fotografera. Min mammas kusin jobbar som fotograf i Norrland och är väldigt känd där uppe och hon sa till mig “Alla kan ta bra bilder men det är skillnad på en bra bild och en fantastisk bild, vissa har DET och andra har inte det.” Det tror jag är väldigt sant.
Klart att jag kan fota dig och dina hundar men det beror ju på vart du bor. Och Exxa kommer självklart att följa med, hon brukar vara med när jag fotar och har varit “rekvisita” på flera photoshoots med människor.
Läst bakåt i din blogg, varför vill du ha en tysk hane till Exxa istället för en svensk? Vem är tysken?!
Haha shit, ni är way ahead of me… men okej. Vill och vill, jag snubblade över en sida med en hane som jag bara blev kär i, han var otroligt vacker, champion, vunnit tävlingar både på snö och barmark, tävlade i lydnad, deras vänligaste hund… låter perfekt ju! Med det sagt så vet jag inte om jag skulle välja en tysk hane om den dagen någonsin kommer men jag skulle definitivt välja framgångsrika linjer som inte är så vanliga i Sverige.
Vem hanen är tänker jag inte skriva för då kan man ge sig fasen på att någon annan kommer använda honom innan och det unnar jag inte någon, haha. Så det får nog förbli min lilla hemlighet…
Hej hej! Jag och min tjej läser din blogg jämt och vi e så impade över att exxa har blivit så framgångsrik på dragtävlingarna trots att hon är ensam hund. Vår siberian drar okej men inte mer än det och han e ensam hund då. Vad är hemligheten?
Oj, jag skulle vilja säga att det är en kombination av vårt fina samarbete med Exxa och Mickes fina samarbete med henne men framför allt så handlar det nog om Exxa som hund. Hon har superfina draglinjer i sig, hennes föräldrar är båda mycket framgångsrika tävlingshundar och hon är en liten kämpe med vinnarskalle utan dess like. Tillsammans är det nästan oslagbart. Jag har haft fruktansvärd tur med henne, mycket mer än jag förtjänar och jag är så himla glad för att hon är min! Dragtips finns under kategorin läsarfrågor om ni är intresserade.
Januari 2010 var en ganska slö månad för Exxas del, det öste ner snö. Men lite pulkadrag blev det iaf.
Februari 2010 bjöd också på en himla massa snö och oväder. Dessutom började det regna in fler och fler läsarfrågor, det går givetvis inte att besvara alla i bloggen och de flesta får privata mailsvar, men de som publicerades fick väldigt fin respons vilket kändes jätteroligt!
I Mars 2010 var Exxa med i tidningen under rubriken “trefaldig dragmästare”, då blir man glad som matte! Dessutom tränade vi väldigt mycket inkallningar på klubben som ibland gick toppen och som ibland resulterade i att en matte och en husse skrek sig hesa…
I April 2010 kom våren till Götene på allvar. Exxa tävlade i Bulidsracet i Uddevalla och vann sin klass trots en blödande tass. Dessutom åkte vi ner till Vaggerydsutställningen där jag fotade både utställningen och sedan också Igais Tassars senaste valpkull. Bilder på valparna finns under “foto”.
Maj 2010 bjöd på många loja dagar i solen. Dessutom tränade vi agility ganska mycket och Exxa visade en helt ny form av mognad.
I Juni 2010 hittade vi ett dagis till Exxa supernära mitt nya jobb. Dessutom fyllde Sveriges finaste husky 3 år!
Juli 2010 blev en månad i bilen då vi hann med både en helg hos Eva i Skåne samt en helg hos Marlene och David i Motala.
I Augusti 2010 kom vi igång med att träna viltspår. Vi åkte även iväg till Siberian Husky-dagarna där jag var agilityintruktör.
September 2010 gick i ätandets tecken. Jag hittade med Evas och Marlenes hjälp ett färskfoder som Exxa älskade (och fortfarande älskar!). Annars hände inte mycket på hundfronten, månaden gick mest åt till att arbeta på alla fronter.
I Oktober 2010 blev Exxa väldigt sjuk. Hon hade feber från och till i över en månad vilket innebar att vi missade alla agilitytävlingar som vi var anmälda till. I slutet av månaden var Exxa bättre och vi åkte till Marlene för en stor dragträff. Tyvärr fick Exxa feber igen på avresedagen.
I November 2010 kom vi så smått igång med dragträningen efter Exxas sjukperiod och jag bestämde mig för att testa att ställa upp i Kosta. Vi åkte ner tillsammans med Marlene och delade stuga med Malin och Ylwa. Under dag 1 tappade jag min sko (!!!) och förlorade en satans massa tid. Dagen därpå körde vi ikapp en del och slutade till sist på en tredje placering.
December 2010 tillbringades i princip inomhus hela tiden då vi nästan var insnöade vilket gjorde det nästan omöjligt att träna något överhuvudtaget. Några dragpass blev det, det sista på 8 km gick bra för då började snön bli hårt packad. Vi var även uppe på klubben med grannen Evelina och hennes Diva och tävlade där Exxa vann ett jättefint halsband. Exxa fick också ett spännande erbjudande som jag ännu inte har bestämt mig för hur jag ska göra med. Men jag kan säga så här, tackar vi ja så kommer ni att få se ännu mer av Exxa under 2011…
Tusen tack till alla underbara människor som har varit med oss under det här året! Nu hoppas vi att 2011 blir ett ännu bättre år!
© 2013 - Exxa.se - Ett hundliv med drag i….Coded by Web Host Refer Encyclopedie & Debt consolidation