Igår var det avslutning på agilitykursen och Exxa och jag brummade dit i kylan. Avslutningen bestod av två tävlingar med 12 hinder på varje bana. Vi fick starta sist så det var en otålig och pipande Exxa som fick vänta på sin tur.

När vi fick klartecken att starta for Exxa iväg några meter framåt men tog inget felaktigt hinder och kom tillbaka på ett skarpt kommando från matte trots att alla hennes hundvänner satt bakom och skällde. Duktig tjej!! Exxa skötte sig toppen, var fokuserad och lyssnade perfekt! Vid den långa böjda tunneln fick vi problem (nähä?!) och domaren sa att vi skulle hoppa över den så det gjorde vi och resten av banan gick perfekt. Lite surt med tunneln men träningen ska vara positiv, det är det viktigaste och det hade den inte blivit om vi hade fastnat där borta.

Vid fikat fick jag hjälp av A-K som faktiskt var den personen som tipsade mig om kursen från början. Vi tog en lång tunnel och traskade bort för lite enskild övning. Vi började med att ha tunneln helt rak och det gick super, Exxa sprang igenom. Sedan böjde vi lite undan för undan och det gick jättebra!! Exxa var riktigt taggad och när vi slutade träna tog Exxa den böjda tunneln en gång till i rena farten Tack snälla A-K för din hjälp, såna stunder är ovärdeliga!!

Efter fikat blev det en tävling till med svårare vägar och svängar och det gick super för oss!! Sista hindret var en lång tunnel som var böjd i 90 graders vinkel och Exxa vägrade första gången men då tog vi sats och testade igen varpå lilla fröken sprang igenom utan problem! Matte var sååå stolt! Vi fick aldrig reda på folks placeringar men det gjorde inget, vi hade skoj och det gick bra och det är det som räknas. Sedan hade vi en liten avslutning som Exxa tyckte var sååå tråkig… Hon började med att småpipa och sedan ökade det i styrka tills hon satt och yyyyyyylade så det ekade och folk skrattade. Inte alls pinsamt eller så, nej då. “Någon verkar ha tråkigt eller vad säger du matte?” Jojo.

Kjell-Ove ordnade också så att vi kan träna agility i vår, jag känner att lydnaden får stå tillbaka lite nu när det går så bra med agilityn. Vi har ändå kommit såpass långt som till tävlingslydnad och Exxa är ju faktiskt bara 1½ år. Känns som att det alltid finns tid till lydnaden sedan, kanske till hösten eller till nästa vår. Man har ju alltid tid till det man vill eller hur?

Ps. Fick ytterligare en “valpbeställning” efter Exxa igår. Jag ler varje gång som folk blir så förälskade i henne. Ds.