Här kommer några bilder från en promenad med Exxa och Emil häromdagen. Visst är det härligt att bara få såna här spontanbilder ibland?
Vi rekade lite först och inga ormar syntes till så då fick Exxa springa genom maskrosorna lite. Som ni ser hade hon kul…
Hittat fyra agilitytävlingar att anmäla oss till nu, två i Juni och två i Juli. Känns jättespännande och nervöst om varannat. Målet för i år är verkligen inte att plocka pinnar eller vinster utan bara att få tävlingsvana, vänja oss vid den sortens störningsmoment som det blir på tävlingar och att få mina nerver under kontroll. Vi har inte bråttom och det viktigaste är att vi har roligt ihop och jag är väldigt nöjd med min agilityplan. Sen får man se vad som händer… Vi har ju tiden för oss, Exxa har inte ens fyllt 3 än. Men den dagen närmar sig med stormsteg, 4 Juni blir pluttan 3 år. Helt sjukt…
…men Exxa kommer fortsätta vara min bebis ändå!! ![]()
Först och främst, tusen tack för alla fina mail jag har fått de senaste dagarna ang bilderna från Vaggerydsutställningen. Jag blir verkligen jätteglad! Känns skönt också att de flesta förstår att jag endast lägger upp bilder som jag är supernöjd med då jag var där för att visa mina fotokunskaper. Då ligger det ju inte i mitt intresse att lägga upp bilder på hundar som hoppar istället för travar osv.
Häromdagen var vi uppe på hundklubben, vi var helt själva där så då passade på vi på att träna. Först fick Exxa springa fritt en stund och apportera, hon är jätteduktig på detta men jag litar inte på henne till 100%. Hon har stuckit EN gång men den händelsen sitter kvar väldigt djupt i mig så nu för tiden när hon är lös är jag utrustad med godis, pipleksaker och visselpipa för säkerhets skull.
Efter springstunden gick vi över till agilityplanen och det var bra länge sedan vi tränade så jag väntade mig väl ett halvkasst resultat men icke sa nicke. Exxa skötte sig perfekt och var på hugget samtidigt som hon var väldigt uppmärksam på mig och mina rörelser. Jag har verkligen märkt av en ökad medvetenhet hos henne under detta året, hon är inte längre lika busig utan verkar ha fokus på att jobba med mig så det känns riktigt kul!
Förutom några fotouppdrag har jag semester nu i två veckor och då ska lägenheten fixas till rejält. Det ser jag verkligen fram emot! Casa Exxa kommer bli superfint! ![]()
“Hejhej Jenny och Exxa! Jag undrar om du ser dig själv som en mentor med tanke på att så många skickar in frågor till dig (som jag gör nu då, hehe). Miss Anonymus.”
Hej!
Haha i wish!!
Mentor är ett alldeles för starkt ord för att beskriva det jag som gör. Jag startade bloggen för att Exxas uppfödare skulle kunna följa henne lite mer intensivt än vad som annars är vanligt. Sedan började kulllsyskons ägare läsa, vänner till oss, andra huskyägare och sedan har bloggen bara blivit större och större.
Jag har bara haft husky sedan 2007 så jag ser verkligen inte mig själv som en expert, jag sätter mig själv i nybörjarfacket fortfarande och kommer nog vara kvar där i några årtionden till. Det finns alltid mer att lära. Jag är jätteglad och smickrad över att så många följer bloggen och över att så många verkar ha såpass mycket förtroende för mig och mina tankar, kunskaper och åsikter men jag försöker alltid vara tydlig med att poängtera att mina svar är subjektiva och verkligen inte uppbyggda på någon större expertis.
Med det sagt så vill jag säga att jag verkligen försökt insupa kunskap om rasen sedan jag blev huskyägare och försökt utveckla mig själv som ägare och flockledare. Jag kanske har en annorlunda kunskap då jag har min husky på ett annat sätt än de flesta andra. Exxa är en lika stor familjemedlem som alla andra i familjen och är med mig i princip överallt - därför får jag se sidor av rasen i allmänhet och av Exxa i synnerhet som många andra kanske inte får uppleva då de har huskys på annat sätt än vad jag har. Kanske är det pga detta som jag utmärker mig, jag vet inte.
Din fråga är lite lustig rent tidsmässigt då jag pga bloggen fått ett erbjudande som är både lockande och skrämmande. Därför har jag även tänkt mycket på detta ämne den senaste tiden. Kan jag tillräckligt mycket för att få folk att lyssna? Kan jag egentligen något alls och vad är den kunskapen värd? Jag vet inte. En person sa till mig att en blogg som numera har 800 unika besökare per dag borde vara värd en hel del. Själv vet jag inte, det är något som tiden får utvisa.
Jag ser inte mig själv som en mentor. Jag ser mig själv som en person som hade tur, fick världens bästa hund och lärde sig saker som bara för några år sedan verkade långt borta. Kan jag bidra med något till huskyvärlden, oavsett storlek på det bidraget, så är jag nöjd. Tills dess är jag fullständigt lycklig över att ha Exxa i mitt liv.
Nu finns en del av bilderna från Vaggeryd uppe under “foto”. Betydligt fler kommer i morgon. Anledningen till att de tar tid är:
1. Först ska alla 2000 bilderna gås igenom samt beskäras.
2. Sedan ska de utvalda fixas till.
3. Efter detta ska de sparas i fullstorlek.
4. Sedan ska de gås igenom igen samt förminskas och copyrightmärkas.
5. Och självklart laddas upp.
6. Vilket inte går så fort när man har influensa och bara vill ligga i sängen.
Som ni säkert förstår är det en hel del pill! Om någon är intresserad av en bild så maila mig på ericsson_jennie@hotmail.com. Fler bilder kommer i morgon så håll utkik! ![]()
Hej! Vi ska köpa vår första husky om några veckor och är väldigt förväntansfulla. Problemet är att uppfödaren säger att vi inte får välja valp själva. Bör vi hitta en annan uppfödare? Mvh Karl och Linnea.
Svar: Oj vilken svår fråga! Det finns både för och nackdelar med att en uppfödare gör så. Han/hon har sett valparnas personligheter utvecklas och har förmodigen en rätt bra koll på om en viss valp är lugn eller aktiv. En väldigt aktiv valp bör kanske inte hamna hos förstagångsägare utan hör kanske snarare hemma hos någon som redan har ett par hundar sedan tidigare och som kommer låta valpen aktiveras ordentligt. Det är nog inte så roligt för en förstagångsägare att komma hem med en valp som är så aktiv att den börjar hitta på dumheter som att tugga på möbler osv för att den behöver mer stimulans än vad den får. Huskyn är ingen lätt ras och den behöver både fysisk och psykisk stimulans, något som kan vara väldigt svårt för en ägare som inte är van. Detta kan lösas genom att uppfödaren ser ut en lite lugnare valp som kanske är lättare att tas med och det är ju en klar fördel.
Nackdelen är att det är inte uppfödaren som ska leva med hunden de kommande 10-15 åren, det är ni. Och därför är det viktigt att det blir rätt hund till rätt person, kemin ska stämma helt enkelt och det gör den inte alltid när uppfödaren bestämmer valp åt köparen.
Jag tycker att man ska gå på magkänslan. Umgås en stund med valparna och försök få en uppfattning om var och en av dem. Väljer uppfödaren ut en valp som inte känns rätt - säg ifrån! Det ligger även i uppfödarens intresse att alla valparna ska få ett så bra hem som möjligt och det får inte valp som inte är riktigt “önskad”.
Så för att svara på er fråga; är ni nöjda med kenneln ni har valt ut (har skrivit inlägg om detta innan, se under fliken “läsarfrågor”) och allt känns bra så finns det ingen anledning att byta. Åk dit, träffa valparna och se vad som händer. Lyssna på magkänslan och hjärtat och se till att ni åker hem med rätt valp. Får ni inte med er rätt valp hem och känner att uppfödaren vill tvinga på er en valp som ni inte vill ha - då kan ni ta en funderare på om det finns fler kennlar som ni kan tänka er att köpa valp från. Det är ni som ska leva med och älska valpen!
Personligen skulle jag aldrig låta någon välja valp åt mig. Skulle jag köpa valp av en uppfödare som jag har förtroende för och litar på så skulle jag absolut vara öppen för förslag men det slutgiltiga valet vill jag ha själv. Jag tror att jag känner så för att det var så magiskt när jag hämtade Exxa. Det var en annan valp som var utsedd åt mig men jag såg bara Exxa, de andra smälte ut till små gråvita fläckar på backen och det säger väl det mesta. Jag inser att jag kanske inte kommer få uppleva det igen, den här underbara vetande känslan som går igenom hela kroppen från huvud till tå, men jag är övertygad om att min magkänsla ändå kommer leda mig rätt även nästa gång.
Detta är mina åsikter, de behöver inte vara rätt för er, det är något ni måste känna själva. Lycka till!
Här kommer några bilder från min photoshoot med valparna från IGAIS TASSAR. Fler bilder finns under fliken “Foto” uppe i menyn. Där kommer även bilderna från Vaggeryd att laddas upp så fort min influensasjuka kropp orkar. Självklart är alla bilderna copyrightskyddade vilket innebär att det är olagligt att använda dem utan mitt medgivande.
Jag blir så trött på avundsjuka människor som inte klarar av att unna andra deras framgång. Det är helt absurt att de orkar lägga tid och energi på skitsnack och sabotage, att de har så lite i sina egna liv att det enda de har att göra under dagarna är att sitta hemma och tänka ut elakheter. Tänk så dålig självkänsla dessa människor måste ha, jag tycker betydligt mer synd om dem än blir arg över saker de säger och gör. Och det är fler med mig som tycker så, något som t ex kom fram under många samtal under Vaggerydsutställningen. Det är skönt att ha många vänner som står på ens sida och stöttar en no matter what. Ni vet vilka ni är…
Till de tragiska; vill ni försöka sätta dit mig så varsågod! Jag tror att ni kommer upptäcka att det inte är så lätt som ni tror…
Vidare till Vaggerydsutställningen. Jag hade en toppendag trots blodsockerfall mm och lyckades få massa bra bilder. Tusen tack till SPHK södra som ville ge mig chansen att komma och öva mina nya kunskaper! Bilderna kommer komma upp inom en väldigt snar framtid, sjukdom under veckan har hindrat mig lite men de är på väg. Om det är någon som inte vill vara med på bild så låt mig veta det i ett mail så tar jag bort bilden direkt. Bilderna kommer självklart att vara vattenstämpelmärkta när de kommer upp för att förhindra tjuveri.
Det tråkiga med dessa utställningar är att de är över så fort, jag hann t ex inte säga hej då till Annika eller bita Eva i rumpan för att hon fick ta hem en av de sötaste valparna ever. Men det kommer ju fler tillfällen…
Exxa var helt dödstrött och låg och sov i Mickes bil i flera timmar innan det var dags att brumma hem igen. Hon sov sedan nästan konstant i två dagar
Exxa får ett busryck under en prommis.
Falu Barmark










