Falu Barmark
Nu har min licens äntligen blivit registrerad, skönt att kunna anmäla sig till tävlingar på “det rätta sättet”. Till tävlingarna i helgen har jag fått maila in mina anmälningar, så hade även ett tiotal andra fått göra enligt de tävlingsansvariga.
I morse berättade jag för Exxa att vi skulle på utflykt, hon vet precis vad det betyder och blir jätteglad varje gång, går och pratar och morrar för sig själv och viftar på svansen som en galning. Hon är så söt! 
Mina supervackra “lycka till-rosor”, sånt gör en kvinna glad!
Typiskt nog så började mina brutna tår på högerfoten att svullna upp igen igår. Det går lite i perioder det där och självklart (??) börjar de igen lagom till tävlingarna. Jag fick gå i strumplästen på jobbet igår för jag fick inte ner foten i min sko. Enligt läkaren är det inget att göra åt utan bara “vänta ut det”…
När Malin ringde igår kväll passade jag på att klaga lite och då visade det sig att hon hade jätteont i ryggen så vi kommer vara ett sorgligt litet gäng som brummar norrut. Men men, det är bara att göra sitt bästa och försöka ha så roligt som möjligt.
Det känns dock väldigt mörkt inför SM om tårna ska hålla på så här, hade jag vetat detta när vi bokade stuga så hade jag nog faktiskt inte följt med eller anmält mig. Det är ändå en del pengar att slänga ut när man räknar med att komma sist… 
Satt och kollade på banan igår på youtube och hade totalt glömt av den sista seeeeega backen. Fan. Kommer ihåg mjölksyran i benen där förra året och då var jag betydligt mer tränad än vad jag är nu. Plus att jag kunde trampa!!
Men så här är det i tävlingsvärlden, det handlar om dagsformen och det är inget som man kan göra något åt.
Jag ska göra som kloka Eva sa - åka dit, ha roligt med vännerna och se det som en rolig utflykt och som en träningsmöjlighet för mig och min hund.
Och vem vet, jag har en fantastiskt duktig draghund och SuperExxa kanske klarar det bra trots sin olycksdrabbade matte? Backarna kommer ju vara ett helvete för henne men raksträckorna blir en helt annan sak. Vi får se!
SuperExxa!
Jag har fått några kommentarer om att det är länge sen jag la upp nya bilder på Exxa. Såå länge sen är det faktiskt inte men ja, det kan nog ligga något i det. Jag har fullständigt tappat lusten nu när jag vet att den nya kameran snart kommer, helt plötsligt vill jag knappt ta i min gamla. Lite orättvist, den har varit fantastisk men åh så jag ser fram emot att ha en fullformatskamera! Så fort den har kommit ska det bli fler bilder på Exxa, jag lovar!
I helgen bär det norrut, två barmarkstävlingar står på schemat. Det ska bli jättekul att åka upp och träna tävlingsnerverna lite! Förhoppningsvis finns det trådlöst bredband tillgängligt så ni kan få rapport, annars får jag lista ut hur man bloggar från en smartphone. 
Håll tummen för oss och att foten fungerar någorlunda i helgen är ni snälla. Kram till alla fina läsare!
Nja, inte riktigt… Tårna vill inte riktigt läka så dragträningen är tung just nu. Raksträckor och lätt kuperad mark går bra för då behöver jag inte trampa men när vi kommer till uppförsbackar så hugger det i högerfoten så att det känns som om den skulle gå sönder. Jättetrist.
Men det är bara att gilla läget och kämpa på ändå och trots allt så ser jag fram emot de kommande tävlingarna. Hela oktober månad är nu uppbokad av tävlingar, arbogautställningen och även ev en handlerkurs med Gerard O´Shea.
Busen som blev fotad i samband med Arbogautställningen 2009.
Det märks iaf att hösten har kommit till Skaraborg, Exxa är en helt annan hund nu när vi är ute och går med henne, hon är pigg och alert och stannar då och då och luktar när vinden sveper förbi. Kanske viskar vinden om snö? Det märks även när vi tränar agility att det är en annan luft ute, Spexxan är pigg som satan på gott och ont, hon får rejäl fart på banan men ibland också även runt den, haha. Men åh, vad hon älskar sin agilityträning, det är synd att jag inte riktigt kan hålla hennes fart just nu med tårna… Men inget varar för evigt, inte brutna tår heller!
Annars så händer inte så mycket, det jobbas och fotas, väntas ivrigt på den nya kameran och sparas pengar, bl.a till kontantinsats till hus. Inte för att jag tror att Exxa skulle vara överlycklig över att få bo i hundgård på dagarna men det kanske skulle vara lättare om hon fick en kompis? Jag vet så lite om sånt där iochmed att Exxa bor inne… men en sak vet jag och det är att Exxa kommer vråla som en galning om det inte passar fröken.
Finns ingen hund som kan se så olycklig ut som Exxa kan… Foto: Sofia Ericsson
Nu är jag äntligen på benen igen efter en veckas influensa. Satan i gatan vad jag har varit sjuk, kommer inte ihåg när jag var så sjuk sist faktiskt. Exxa har varit min tröst på dagarna, hon har legat på min mage och sett på film med mig och bara myst. Finns inget täcke som värmer lika bra som min lilla prinsessa!
I söndags var jag feberfri för första gången på 10 dagar, tur för mig dessutom eftersom Malin svängde förbi. Vi fotade hennes nya stjärna aka Exxas nya pojkvän Roo som fick CERT och blev BIM i Simmatorp i lördags. Visst är han söt? Stort grattis (och även till alla andra vänner som det gick bra för förstås)
Tempen har krupit uppåt här igen de senaste dagarna så det har blivit midnattsdrag för Exxa. Första gången tittade hon lite undrande på mig ungefär som “Men är det inte natti natti nu?” men så fort selen kommer fram så vet hon så väl vad som ska ske. Vi behöver komma igång med träningen ordentligt nu eftersom tävlingarna närmar sig och då får man ta tillfället när det bjuds, även om det är mitt i natten…
© 2013 - Exxa.se - Ett hundliv med drag i….Coded by Web Host Refer Encyclopedie & Debt consolidation